..  så kommer pappa och säger helt rakt upp och ner, när jag satt här:

"Nej men Louise, ska vi inte åka till travet eller något och ut och övningsköra en sväng? "

jag ramlade av datastolen, som ni kanske då förstår har jag inte övningskört någoting och ett år har redan gått.. iallafall blev helt överrumplad över denna framfusighet och för denna fråga som jag  var helt oföberedd för. Men Pappa sa det, att det är ingen idée att planera in övningskörning på mitt schema på morgonen.. för då går jag och är nervös hela dagen. Så igår , 13 agusti klockan 18.39 körde jag bil för första gången i mitt liv.

& både pappa och jag tyckte samma sak, jag borde ta körkort direkt. Ett underbart - aha, eller inte.  Till en början, att det skulle vara så jädra svårt att starta en bil ( möta kopplingen med gasen och börja rulla framåt..) Det hade man ju faktiskt inte tänkt sig. Men jag klarade mig! Körde på ettan hela tiden, startade, bromsade och till och med backade. Visst är jag duktig, haha.

Håll tummarna för mig. På måndag blir det ut att ut och köra igen.